Jennifer Lind's Blogg

Mat för över 200 miljoner kronor kasseras varje år i landets skolkök. Men med olika metoder kan svinnet och miljöbelastningen minskas radikalt – med upp till 30 000 ton koldioxid per år – enligt en rapport från Naturvårdsverket. varje skoldag serveras lunch till cirka en och en halv miljon barn i landets förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Men långt ifrån all lagad mat blir uppäten. Mellan 10 000 ton och 30 000 ton skolmat per år går till spillo som svinn – både vid själva tillagningen och vid serveringen – enligt en uppskattning av Naturvårdsverket. Uträkningar visar att det skulle kunna gå att minska svinnet med upp till 50 procent.

– Det går ju åt väldigt mycket resurser till att producera mat. Genom att gå på skolköken når man också barnen, som kan lyfta frågan inom familjerna, säger Catarina Östlund, handläggare vid Naturvårdsverket.

Strävan att minska livsmedelssvinnet ingår som ett led i Naturvårdsverkets arbete för att förebygga den totala mängden avfall, ett av de nationella miljömålen. En halvering av svinnet från skolköken skulle uppskattningsvis ge en minskad klimatpåverkan på motsvarande 10 000-30 000 ton koldioxid per år.

– En aha-upplevelse var de stora skillnaderna i svinn mellan olika skolkök. Vi ser exempel på att det går att minska svinnet väldigt kraftigt och därför tror vi att det finns en stor potential här, säger Jörgen Leander, avfalls- och miljökonsult från Miljö- och projekteringsbyrån, som gjort undersökningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

I utredningen intervjuades personal i sju skolkök, däribland i Tyresö sydöst om Stockholm. Här har kommunen gjort kontinuerliga mätningar av svinnet sedan 2002. Beräkningarna visar att tallriksavskrapet i Tyresö i genomsnitt kostar 77 öre per elev och dag.

Om summan slås ut på alla skolmatsportioner som lagas i hela landet, skulle det betyda att kostnaden för tallriksavskrapet uppgår till 1,1 miljon kronor per dag – eller mellan 100 och 300 miljoner kronor per år – räknat på att maten serveras 180 dagar om året. Men svinn uppstår även i andra delar av processen, till exempel vid tillagningen, och uppskattas vara lika stort som tallriksavskrapet. Med den uppskattningen skulle kommunernas sammantagna kostnad för svinn uppgå till mellan 200 och 600 miljoner kronor varje år, konstaterar Naturvårdsverket.

– Våra mätningar har inte gjorts ur miljösynpunkt, utan av ekonomiska skäl. Sedan har det lett till flera åtgärder för att förbättra skolmåltiden, säger Kent Lund, chef för centralköket i Tyresö.

Mätningarna i Tyresö kommun visar att svinnet ökar med elevernas ålder. På gymnasiet går 20 procent bort i tallrikssvinn, en kostnad på 1,65 kronor per portion och dag.

– Vi ser på högstadiet och gymnasiet att svinnet ökar, och att det blir färre ätande. Det är färre vuxna med vid bordet och eleverna har flera valmöjligheter. De kan gå till kiosken och har egna pengar, säger Mette Kjörstad, samordnare för folkhälsa och hållbar utveckling i Tyresö kommun.je skoldag serveras lunch till cirka en och en halv miljon barn i landets förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Men långt ifrån all lagad mat blir uppäten. Mellan 10 000 ton och 30 000 ton skolmat per år går till spillo som svinn – både vid själva tillagningen och vid serveringen – enligt en uppskattning av Naturvårdsverket. Uträkningar visar att det skulle kunna gå att minska svinnet med upp till 50 procent.

– Det går ju åt väldigt mycket resurser till att producera mat. Genom att gå på skolköken når man också barnen, som kan lyfta frågan inom familjerna, säger Catarina Östlund, handläggare vid Naturvårdsverket.

Strävan att minska livsmedelssvinnet ingår som ett led i Naturvårdsverkets arbete för att förebygga den totala mängden avfall, ett av de nationella miljömålen. En halvering av svinnet från skolköken skulle uppskattningsvis ge en minskad klimatpåverkan på motsvarande 10 000-30 000 ton koldioxid per år.

– En aha-upplevelse var de stora skillnaderna i svinn mellan olika skolkök. Vi ser exempel på att det går att minska svinnet väldigt kraftigt och därför tror vi att det finns en stor potential här, säger Jörgen Leander, avfalls- och miljökonsult från Miljö- och projekteringsbyrån, som gjort undersökningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

I utredningen intervjuades personal i sju skolkök, däribland i Tyresö sydöst om Stockholm. Här har kommunen gjort kontinuerliga mätningar av svinnet sedan 2002. Beräkningarna visar att tallriksavskrapet i Tyresö i genomsnitt kostar 77 öre per elev och dag.

Om summan slås ut på alla skolmatsportioner som lagas i hela landet, skulle det betyda att kostnaden för tallriksavskrapet uppgår till 1,1 miljon kronor per dag – eller mellan 100 och 300 miljoner kronor per år – räknat på att maten serveras 180 dagar om året. Men svinn uppstår även i andra delar av processen, till exempel vid tillagningen, och uppskattas vara lika stort som tallriksavskrapet. Med den uppskattningen skulle kommunernas sammantagna kostnad för svinn uppgå till mellan 200 och 600 miljoner kronor varje år, konstaterar Naturvårdsverket.

– Våra mätningar har inte gjorts ur miljösynpunkt, utan av ekonomiska skäl. Sedan har det lett till flera åtgärder för att förbättra skolmåltiden, säger Kent Lund, chef för centralköket i Tyresö.

Mätningarna i Tyresö kommun visar att svinnet ökar med elevernas ålder. På gymnasiet går 20 procent bort i tallrikssvinn, en kostnad på 1,65 kronor per portion och dag.

– Vi ser på högstadiet och gymnasiet att svinnet ökar, och att det blir färre ätande. Det är färre vuxna med vid bordet och eleverna har flera valmöjligheter. De kan gå till kiosken och har egna pengar, säger Mette Kjörstad, samordnare för folkhälsa och hållbar utveckling i Tyresö kommun.